Kursbok 2020 - Word Sailing Offshore Personal Safety Course

På den här sidan har vi samlat information om uppdateringar till vår kursbok World Sailing Offshore Personal Safety Course utgåva 2020. 

Sidan 4, innehållsförteckningen är uppdaterad så varje kapitels innehåll stämmer med rubriken för kapitlen. Sidnummer är justerat.

Kapitel 1 Offshore Special Regulations

Kapitlet är reviderat i oktober 2021. Innehavare av fysiska kursboken kan få detta kapitel som PDF-fil på begäran. Kapitlet beskriver kursernas bakgrund och omfattning samt ansvar och säkerhetstänk ombord. PDF-filen omfattar sidan 5-14.

OSR 2022-2023 gäller från 1 januari 2022.

Länkar till filmer:
Om Fastet Race 1979

Om Syndey Hobart 1998

Kapitel 2 Assistera andra

Ny text på svenska  är införd om kraven på att hjälpa andra i nöd. Texten kommer från gällande KSR.

Ett svenskt exempel på erfarenhet av bogsering av annan båt. Bengt Falkenberg berättar:
" På Skagen Hovdan Race 2012 blev vi uppkallade av sjöräddningen i Skagen och ville att vi i Teknova skulle assistera dem och ta hand om en Farr 40 som hade problem. Vi skulle bogsera denna Farr 40 som inte hade några fungerande segel eller motor samt att större delen av den besättningen var drabbade av sjösjuka. Det var riktigt svårt för oss att få över en bogser tamp och släpa dem in i hamn då det blåste 27-32m/s. Och det var två rutinerade besättningar som gjorde sitt bästa. Bara att träffa hamn inloppet med en annan 40-footare på släp var svårt i de förhållandena. Med en 40 fotare på släp kunde vi nå ca 4 knops fart och den avdrift vi fick var kanske 25 grader. Tror inte det gått med två normalt familjeseglande besättningar.  Notera att det var frånlandsvind och ingen sjö av betydelse. Min erfarenhet är att det kan vara vanskligt att grunda säkerhetsarbetet på andra tävlandes förmågor. Jag tror även att dessa mindre rutinerade seglare i mindre båtar kommer vara långt ifrån de rutinerade som kan tänkas assistera".

Kapitel 3 Besättningens hälsostatus

Detta kommer vid nästa tryckning att även att ha engelska sjukvårdsbegrepp för L-ABCDE.

L-ABCE metoden:

En person som är medvetslös med normal andning ska läggas i stabilt sidoläge. När en medvetslös person lagts i stabilt sidoläge är det viktigt med kontinuerlig uppsikt över individens andning. Fokus läggs på okontrollerade blödningar och deras omhändertagande genom direkt tryck samt applicering av tourniquet (avsnörande förband).

HLR-utbildning:

  • Regelbunden HLR-utbildning betonas samt att även icke-tekniska färdigheter övas.
  • Personer som inte är utbildade i HLR eller som inte vill eller kan ge inblåsningar utför endast kontinuerliga bröstkompressioner
  • Den drabbade ska helst ligga på ett hårt underlag när man ger kompressioner
  • ERC har tagit bort rekommendationen om att individer som har återfått cirkulationen efter ett hjärtstopp, men fortsatt är medvetslösa, ska läggas i stabilt sidoläge. Orsaken är att det kan vara svårt att observera andningen och upptäcka om individen åter drabbas av hjärtstopp vid stabilt sidoläge.

Kapitel 4 Personlig säkerhetsutrustning

Vid segling i mörker behövs för vissa moment en bra personlig belysning. Det kan vara en ficklampa eller pannlampa. Det finns många fabrikat på marknaden att välja mellan. Du bör tänka på att den du väljer ska tåla havsvatten och bör ha möjlighet att lysa med olika styrka och färg.

Exempelvis Armytek Wizard C2 Pro Magnet USB är kompakt, effektiv, robust och pannlampa som enkelt laddas med en magnetladdare. På högsta inställningen så lyser lampan ca 131 meter (129 m för den varmvita versionen) enligt tillverkaren Lampan är vattentät enligt IP68.

Kapitel 5 Livflottar

Texten är kompletterad med exempel på när man kan behöva använda en livflotte. (Brand, Sjunker, MOB, Vinchning)

Kapitel 6 Hantering av säkerhetsutrustning

txt

Kapitel 7 Sjöräddning

Rättat referenser i moment 7.4.2.

Kapitel 8 Nödkommunikation

  • Rättat referenser i moment 8.3.1. (ska stå kapitel 7, inte kapitel 6)
  • Rättat referenser i moment 8.5. (ska stå kapitel 4, inte kapitel 3)
  • Rättat referenser i moment 8.7.3. (ska stå kapitel 4, inte kapitel 3)
  • Moment 8.9 – ersätt ordet hörbarhet med ”räckvidd”

Kapitel 9 Crew overboard

Ny text om lifesling:

Lifesling 3 är för större båtar och även kommersiellt i USA

Lifesling2 fungerar bättre än en ringboj eller hästskoboj eftersom den kan bogseras till den överbordgångne, snarare än att hen behöver simma till den – detta eliminerar risken för att komma i kontakt med skrovet och propellern. Den kan användas som lyftsele om PIW behöver hjälp upp ur vattnet

Lifesling2-systemet består av en flytkrage som är en blandning av den traditionella hästskobojen och en räddningsslinga för helikopter. Den är ansluten till 125' av multifilament polypropenhämtningslina som gör att flytningen kan bogseras eller kastas till besättningsmedlemmen överbord. Kragen och linan förvaras för skydd mot väder och vind i en styv och snygg vinylförvaringsväska. Grafiken på väskan illustrerar tydligt instruktionerna för att återhämta en person i vattnet

Kapitel 11 Marint väder

Kapitel 13 Segelhantering

Huvuddelen av ett stormsegel som är tillverkat efter 2013 ska vara utfört i ”highly-visible colour” (e.g. ljusrosa, orange eller gult)

Filmtips:

YouTube Skipnovak ang trysail

Om stormsegel:

Olika typer av segel:

 

Kapitel 14 Nödreparationer

De vanligaste orsakerna till segelskador är:

  • Fladdrande akterlik,
  • Gippar som medför att lattfickor som tar stryk
  • Slitage på revlinor och revsejsningar
  • Vantskruvar (vassa delar)
  • Fallstyrning till furling,
  • UV-ljus och saltvatten
  • Spridare, lanternor, radar och annat vid masten
  • Mantågsstöttor och pulpit
  • Överbrytande sjö
  • Stiltje (gungande segel)

Kredit North Sails

Kapitel 15 Brandsäkerhet

Litiumjonbatterier blir allt vanligare i fritidsbåtar och även vid havskappsegling. Det norska båtbranschförbundet har gett ut vägledning om användandet av dessa typer av batterier. Här finns också råd man bör följa vid byte från AGM eller blybatterier.

https://norboat.no/294/batbransjen/installasjonsveiledning-litium-batterier

Nationella strategin för stärkt brandskydd
Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand är visionen för den nationella strategin för stärkt brandskydd sedan den antogs redan 2010. Brandsäkerhetsarbetet är ett system av åtgärder. En av de prioriterade åtgärderna i strategin är att verka för att genomföra en första insats med kort responstid. Forskning har visat att en kortare responstid räddar liv och minskar egendomsskador.

Arbetet med att öka kunskapen om att förebygga (bostads)bränder och hur individer ska agera vid bränder fortsätter också. Det är viktigt att antal fungerande brandvarnare ska fortsätta öka.  – En tidig varning om brand är viktig för att man ska hinna agera.

Skyddsåtgärder (som även bör gälla fritidsbåtar!)

  • Andel hushåll med fungerande brandvarnare ska vara minst 95 %.
  • Andel hushåll med handbrandsläckare ska vara minst 80 %.
  • Andel hushåll med brandfilt ska vara minst 70 %.

 

X-FOG släckare (ersätter skumsläckare)

Brandsläckaren X-Fog är en fullgod ersättare till skumbrandsläckare i nästan alla miljöer, den finns som handbrandsläckare i två storlekar, 6 och 9 liter.

​Till skillnad från miljöskadliga, fluortensidbaserade släckmedel innehåller X-Fog inga kemiska ämnen med cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaper. Släckmedlet X-Fog har upp till fyra gånger bättre släckeffekt än vatten och verkar både aktivt och som ett förebyggande brandskydd genom att vara släckande och impregnerande vilket hindrar återantändning i det brinnande materialet.

​Den goda släckeffekten innebär också en mycket snabb värmesänkning av branden vilket gör att andelen brännbara och giftiga gaser som uppstår minskar, vilket i sin tur skapar en bättre miljö för användaren.

MSB, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och SVEBRA avråder från användande av fluorbaserade brandsläckningsskum. Skum ska enligt myndigheternas rekommendation endast användas i brinnande vätskor. MSB förordar att släckvatten från alla typer av släckskum ska samlas upp och skickas till destruktion.

Kapitel 16 Pyroteknik & Signaleringsutrustning

UseaMy är ett helt nytt – patentsökt – nödsignalsystem som ökar dina möjligheter till snabbare hjälp när du befinner dig i sjönöd. Ett tryck på SOS-knappen och båtens samtliga lanternor börjar blinka SOS. I en nödsituation är tid avgörande och med tydlig synlighet kan båtar i din omgivning se att du befinner dig i nöd, samt hjälp som är på väg snabbare lokalisera dig bland flera båtar. UseaMy är utvecklad och tillverkas i Sverige. www.useame.se

Kapitel 17 Lessons Learned

Texten på sidan 213 är omskriven på svenska:

Baltic Sprint Cup augusti 2008

Skepparen SabineJüttner-Storp tävlar med en X-40 ”DHH Cross Match” med kvinnlig besättning på totalt sex personer. Det är en havskappsegling från Rönne på Bornholm till Västervik.

Den aktuella dagen råder sydlig vind 6-7 m/sek, vågor 0,5-1 m, soligt, 17-18° grader vattentemp. Man seglar med spinnaker, båten ”vinglar” och en kommer ur kurs – en ofrivillig gipp inträffar.  Nedhalare och gajar fastnar i spinnakerbommen och besättningen lyckas inte reda ut detta. Skepparen Sabine J-S bestämmer sig för att gå upp i masten, till spinnakern, och blir hissad i en klassisk båtsmansstol. Hon bär ingen räddningsväst eller säkerhetslina. Uppe i masten fastnar hon i fall, stryps av lina runt halsen. Därefter faller hon överbord. Besättningen lyckas ta ner seglen och ta båten tillbaka till skepparen. Två ut besättningen går i vattnet för att rädda skepparen. De lyckas inte säkra den nu medvetslösa skepparen i vattnet, vilket medför att hon försvinner under ytan.

Allt du behöver veta om uppblåsbara räddningsvästar

På den här sidan har vi samlat information om uppdateringar till vår bok "Allt du behöver veta om uppblåsbara räddningsvästar"  utgåva 2011. 

Totalsumma:
    Till kassan
    (0)