Vid genomförande av säkerhetskurser för havskappseglare använder vi vår egenproducerade kursbok World Sailing Offshore Personal Safety Course utgåva 2022. 

Kursboken är uppdelad  på arton kapitel som omfattar respektive ämnesområde i kursen. Dessuom finns det sidor avsedda för säkerhetsfakta för den egna båten.

I kursboken finns även 100 kursfrågor.

Kapitlet beskriver kursernas bakgrund och omfattning samt ansvar och säkerhetstänk ombord. 

OSR 2022-2023 gäller från 1 januari 2022.

Länkar till filmer:
Om Fastet Race 1979

Om Syndey Hobart 1998

Kapitlet återger utdrag ur regleringar kring skyldigheter att hjälpa och varna andra till sjöss

Texten kommer exempelvis från gällande KSR.

Kapitlet fokuserar på de förebyggande åtgärderna som berör besättningens hälsa relativt den miljö som en havskappsegling genomförs i. Det handlar om förberedelser och hur arbetet ombord bör fungera för att vidmakthålla en god hälsa och undvika sjukdomar och olycksfall.

I den här delen tittar vi på personlig säkerhetsutrustning vid havskappsegling och hur den ska användas.

Vid segling i mörker behövs för vissa moment en bra personlig belysning. Det kan vara en ficklampa eller pannlampa. Det finns många fabrikat på marknaden att välja mellan. Du bör tänka på att den du väljer ska tåla havsvatten och bör ha möjlighet att lysa med olika styrka och färg.

I den här delen fokuserar vi på olika typer av livfl ottar som ska medföras vid havskappsegling och hur de ska användas när man överger en segelbåt.

Förutom den personliga säkerhetsutrustningen fi nns det krav på utrustning som en havskappseglande båt ska ha. Vi beskriver vad som fi nns och hur de hanteras. Det behövs rutiner för att kontrollera, utföra service, tvätta och torka båten och dess utrustning. Viss utrustning måste då även justeras så att den passar användaren.

När och hur ofta gör ni kontroller?
Vem kontrollerar er utrustning?
Hur har ni löst märkning och förvaring?

Det här ämnet handlar om hur sjöräddning är organiserad globalt, och specifi kt i vårt närområde. Vi beskriver resurser och metoder för räddning till sjöss. Vi fokuserar på de nordiska länderna och hur man kan kontakta dem vid ett nödläge till sjöss. Vi redogör även för hur räddningsledningen arbetar med inkomna fakta och vilka de vanligaste undsättande enheterna är, och hur de kan agera.

Det här ämnet handlar om den kommunikationsutrustning som fi nns ombord vid havskappsegling och långsegling. Hur fungerar den och hur används den globalt, och specifi kt i vårt närområde?
Vi fokuserar på kommunikationsmöjligheterna i de nordiska länderna och hur man kan kommunicera vid ett nödläge till sjöss.

Crew överbord är en skräcksituation till sjöss. Vi går igenom några metoder och principer som kan vara användbara till sjöss.

Läs även kapitel 5 i ”Räddningsvästboken”. Det beskriver hur den överbordgångne bör agera.

Kunskap om människokroppen, hur den reagerar vid nedkylning och nedsänkning i vatten och hur man hanterar det är baskunskap för den
som vill överleva till sjöss.

Ur erfarenheterna från de två ödesdigra kappseglingarna vi tittade på i kapitel 1 framgick att besättningarna hade svårt att förstå väderleksprognoserna.

En besättning behöver vara förberedd med kunskap om området samt rutiner när tecken och prognoser tyder på annalkande hårt väder.
I det här kapitlet fokuseras på:
- Källor för prognoser
- Väderprognoser
- Defi nitioner och begrepp
- Några minnesregler

Nytt länktips_    https://globalsolochallenge.com/weather-info-en/

Vid hårt väder blir allting mycket svårare. Förberedda rutiner och en god ordning ombord är då till stor hjälp.

Vi resonerar kring förberedelser, erfarenheter och praktiska tips.

Valet av och hantering av segel är viktigt såväl ur säkerhets-, tävlingssynpunkt och ekonomiskt. Stormsegel är segel av särskilt kraftig segelduk, ofta betydligt mindre än motsvarande segel för normala förhållanden.

Filmtips:

YouTube Skipnovak ang trysail

Om stormsegel:

Olika typer av segel:

Det här kapitlet fokuserar på när något ombord går sönder till sjöss samt hur du kan göra för att undvika följdskador och en totalförlust av båten. Genom att vara förberedd med lämplig utrustning och genom att ha funderat kring hur du kan åtgärda olika skador har du kommit långt.

Genom att öva skaffar du dig erforderlig kunskap om vilka metoder som krävs vid olika typer av skador.

I detta kapitel går vi igenom några av de vanligaste begreppen inom brandteorin samt hur de hänger ihop. Vi går igenom förekommande släckutrustning, släckmetoder och ger exempel på förbyggande åtgärder

Litiumjonbatterier blir allt vanligare i fritidsbåtar och även vid havskappsegling. Det norska båtbranschförbundet har gett ut vägledning om användandet av dessa typer av batterier. Här finns också råd man bör följa vid byte från AGM eller blybatterier.

https://norboat.no/294/batbransjen/installasjonsveiledning-litium-batterier

Det finns pyroteknisk nödsignalmateriel på flera ställen ombord. I det här kapitlet går vi igenom hur de och annan signalering fungerar och när man bör använda dessa.

UseaMy är ett helt nytt – patentsökt – nödsignalsystem som ökar dina möjligheter till snabbare hjälp när du befinner dig i sjönöd. Ett tryck på SOS-knappen och båtens samtliga lanternor börjar blinka SOS. I en nödsituation är tid avgörande och med tydlig synlighet kan båtar i din omgivning se att du befinner dig i nöd, samt hjälp som är på väg snabbare lokalisera dig bland flera båtar. UseaMy är utvecklad och tillverkas i Sverige. www.useame.se

I det första kapitlet behandlades Safety ethos - Säkerhetstänk.

Det här kapitlet handlar om mänskliga reaktioner och agerande. Vi har även några exempel på inträff ade olyckor och incidenter vid

I det här kapitlet fi nns faktaunderlag för den som går refresherkursen. Den som har genomfört en godkänd kurs och kan uppvisa ett certifi kat kan genomgå en refresherkurs för att förnya giltighetstiden.

Refresherkurser i Sverige från och med oktober 2020 har dessutom krav på ett SRC-certifi kat.

Uppblåsbara räddningsvästar har blivit allt vanligare för fritidsbruk på senare år.
Utökat utbud, förhållandevis lågt inköpspris och hög tillgänglighet i fackhandeln har
bidragit till spridningen av västarna. Men väldigt många som idag har, och använder
en uppblåsbar räddningsväst känner inte till hur den fungerar och ska användas.

Det här är en unik faktabok som är fylld med information och bilder kring temat
”Allt du behöver veta om - uppblåsbara räddningsvästar”. Det gör den också mycket
lämplig som referenslitteratur ombord och i sjösäkerhetsutbildning.

Boken behandlar inledningsvis historien om västarnas utveckling, regler och standarder
för testning, godkännande och användningsområden för de sex typerna av uppblåsbara
räddningsvästar. Boken går systematiskt igenom vad alla delar heter och
vad de har för funktion och hur de olika uppblåsningsmetoderna fungerar. Ett kapitel
fokuserar på användandet av västar och vad du ska tänka på innan du tar på den och
vilka åtgärder och viktiga erfarenheter det finns från användandet i vattnet.

Helt avgörande för västens livslängd är hur den används och hur du sköter om den.
Boken ger dig en omfattande beskrivning med bildserier för de åtgärder som ska
ske under din tid som ägare. Den ger råd och beskriver hur du ska gå tillväga för att
västen faktiskt ska bli din livvakt. Avslutningsvis sammanfattar boken krav och utbud
på utbildning och övningar men redovisar även ett antal lessons learned baserade på
erfarenheter från verkligheten och övningar.

Boken vänder sig främst till dig som på fritiden använder en uppblåsbar räddningsväst.
Antagligen i din fritidsbåt. Men boken vänder sig även till personer som är
yrkesverksamma på eller i närheten av vatten såsom elever i sjöfartsutbildning och
flygare. Säkerhetsarbetet börjar i båttillbehörsbutiken. Därför är det extra viktigt att
personer som säljer och ger råd om denna form av livräddningsredskap är väl pålästa.
Nu finns denna bok de kan läsa.

Slutligen: Tro inte att du kan allt bara för att du läst boken. Det krävs även praktisk
träning för att du ska få den säkerhet som behövs med en uppblåsbar räddningsväst.